Min mamma blogg flyttar.. Förväl blogger - Hello wordpress

Då var det dags att flytta på min mamma blogg.

Ok, låter som storhetsvansinne.. eller bara galet.. jag bloggar ju inte så mycket..

Satt just och funderade på varför.. Jo, det finns inga roliga funktioner här..

Så jag flyttar nu min mamma blogg till http://ladylexi.wordpress.com/

Det fanns en del att utforska i Wordpress.. som för övrigt är helt gratis oxå , men man kan köpa till extra funktioner.. Hoppas att jag lyckas en gång för alla komma igång med mitt bloggande..

Maybe .. maybe not..  :D

Dags för en ny Moppe??

Började igår fundera på om det var dags att byta ut "Blåa faran" mot en nya modell.

Min älskade moppe har jag nu haft i ca 3 år nu och har varit en trogen vän. En del reparationer har det varit, men inget allvarligt. Men så såg jag nya moppar på Tradera till riktigt bra priser, som gjorde mig sjukt sugen på att kanske köpa en ny.. Men jag vet inte.. får helt enkelt se. Det dröjer inte så länge innan jag kanske måste ställa in moppen tills nästa år :) eller kanske kan man önska sig en ny moppe som en tidg julklapp från mig själv till mig själv??


Ska in på Tradera å drömma mig bort lite :)

Tradera finns nu på:


Tradera på Facebook, Tradera på Twitter, Tradera på Youtube

Lev livet nu, om 10 minuter så kan det vara för sent!

Då och då händer det saker som gör att man reflekterar över livet och hur snabbt det kan förändras

Igår kväll när jag badade lillan så hörde jag brandkåren och ambulansen. Ljudet lyckades fastna i en video inspelning som jag just då gjorde på lill knorran som skvätte ner vatten på sin mamma,

Fredde tittade ut och undrade vart de tog vägen, men vi såg bara att de försvann ner mot hamnen.
Bor man i Axelsberg, så är man hyfsad van vid att brandkåren åker förbi. Det ligger nämligen ett äldreboende en stenkast ifrån oss.. Dit ambulansen och brankåren får rycka ut till ofta.

Vi tänkte inte mer på det utan fortsatte med det vi höll på med. Stod på balkongen en stund och njöt av att det fläktade lite grann, när vi såg brandkåren och ambulansen åka tillbaka.

Ett tag senare så nattades lillan och vi la oss på soffan, när fredde läste nyheterna på aftonbladet.se. En man hande nämligen drunknat i vinterviken, vid ångbåtsbryggan...http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article7475717.ab 
Hela jag rös.. Jag vet inte varför egentligen.
Sjävklart så beklagar man sorgen, men jag kände inte mannen. Vaknade flera gånger i natt och funderade på hur det kunde ha gått så snett för den stackaren. Man skulle vilja ha haft en förklaring, så som att mannen var full eller liknande..Tänkte för mig själv att det är just därför det är så vikigt att man lever livet fullt ut. Att man verkligen tar vara på tiden man har tillsammans med sina nära och kära.. Men så tänker vi väl allihop emellan åt. Sedan så låter vi det rinna ut i sanden ...

2 veckor har nu passerat

... Sedan jag bytte ut skötväskan mot en laptop.
Det är fortfarande inte lätt att gå ifrån älsklingarna på morgonen. Men ju fortare jag kommer iväg, desto snabbare kommer jag hem igen. Förstår nu hur jobbigt Fredde har haft det när han har lämnat oss för att åka och jobba. Men man måste ju jobba, för att kunna ha råd med semester och quality time :) lunchade med Mats idag, sin alltid så var det mycket trevligt, trots den extrema värmen. Men vi oroar oss inte för värmen längre, nä "monstret" funkar över förväntan.


Min svärfar kallar den R2D2 :)))) Sovrummet är härligt sval. I natt så sov alla tre som stockar ;) härligt!!! 8 arbetstimmar kvar, sedan är det helg igen!! Sjukt va tiden går fort.

Nää nu ska jag mysa ner mig med min älskling


- Posted using BlogPress from my iPhone

Varmt varmt varmt...

Ingen nyhet att det är skot varmt ute :S i vanlig fall så älskar jag värme, när man är utomlands där man kan bada och har en schyst AC. Men nu är vi hemma i Sverige och här har vi inga badplatser som jag kan tänka mig att bada i......
I början av veckan så lyckades jag övertala min man att köpa en AC för 800kr... Många butiker senare insåg vi ( jag via sms och fredde in real life) att ALLA i stockholmsstad letade efter billiga AC....hittade till slut vår efterlängtade fattigmans AC. Den har 3 frysklampar som ska frysas ner. Sedan så ska den fyllas på med 7,5 litet vatten. Vi slog på den och väntade och väntade och väntade.... Men inget hände- absolut ingenting .. Trots det sp försökte vi övertala oss själva om att det var kallare... 2 nästan sömnlösa nätter senare kände jag att nått måste göras!! Olivia har endast kunna sova i bilen, där bi kör full AC. Men vi kan inte åka bil varje gång hon ska sova. Funkar dagtid, men nattetid går ju inte... Så jag åkte till Elgiganten i jakt efter en fläkt ( eller fler) för fläkten funkar bra för att få det lite svalare.... Men icke! Fläkt jävlarna är slut i heeeeela Stockholm!! Skit oxå .. Sprang mellan alla möjliga butiker, tills jag var inne på Elgiganten igen. Där hittade jag räddning en ny monstruös AC!! Fram med kortet och mot kassan. Messade Fredde och bad honom möta mig nere vi porten, där jag stod alldeles överlycklig med min feta AC :D vi packade upp den och kopplade ib slangen. Jag förväntade mig ingenting, vågade inte hoppas riktigt. Men redan 10 min efter att vi startade AC:n så var det kallt!!! Underbart inatt får vi äntligen sova!
Till och med nattingen av lillan gick bättre än på länge :)) länge leve AC:n


- Posted using BlogPress from my iPhone

Att vänta...

Alla har vi stött på situationer där vi har varit tvungna att vänta på ett svar, besked, present eller något annat. Att vänta har aldrig varit min starka sida, jag vill alltid veta allt med det samma eller vill att allt ska ske med detsamma. Oavsett vad det gäller. Jag skulle vilja ha en kristall kula så att jag kunde se in i framtiden. Fast livet skulle kanske bli tråkigare att leva om man redan visste allt på förhand? Ingen aning. Men jag, jag är en som måste veta :D


- Posted using BlogPress from my iPhone

Mitt nya jobb...

För lite mer än ett år sedan så erbjöds jag ett nytt jobb, som jag inte kunde tacka nej till. Jag fick en slarvig arbetsbeskrivning som lämnade då många frågetecken. Arbetstiderna var långa och det var sunkigt betalt. Jag skulle även vara tvungen att börja allra längst ner i herarkin på den nya arbetsplatsen

Så hur gick det? Ja, leveransen kom den 21:à december som planerat. Inslagen i vitt och grönt.



Jag letade febrilt i paketet efter en bruksanvisning, men tji fick jag. Det fanns ingen bruksanvisning för den här modellen!! Arbetstiderna var oregelbundna och otroligt långa. Betalningen var låg, spontana leenden som mest troligt var gaser. Jag jobbade hårt, visade framfötterna och var envis.

Jag är numera arbetsledare tillsammans med en kollega som står mig nära och betalningen är mycket högre nu än på länge. Ett riktigt skratt som smyger sig fram när jag apar mig och mycket jollrande :D



Det är helt sjukt att det har redan gått ett år sedan jag fick reda på att jag skulle bli mamma!




å visst är hon underbar min lilla tjej!



Älskar dig Olivia :)



Här är min kollega :D

Jag är glad över att ha tackat ja till det här jobbet.

- Posted using BlogPress from
my iPhone

Sömnlöshet

Det är inte så konstigt att små barnsföräldrar alltid ser så jäkla slitna ut, sömn blir en lyxvara.

Jag har alltid klarat mig på lite sömn, men nu börjar det att bli tungt för mig också.
Egentligen så har det inte s mycket att göra med sömnlösheten, utan snarare att man är rätt ofta orolig för olika saker...
När Olivia var alldeles nyfödd så oroade jag mycket för plötsligt spädbarnsdöd. Bara ordet kunde få mitt hjärta att stanna. Oron blev så stor att 3 dagar efter hennes födsel, satt jag bara och grät efter att ha varit vaken i 3 hela dagar dygnet runt. Fredde var sängliggandes efter en av de värsta magsjukorna på länge, som lillan också föll offer för. Min mamma tog sig hit den kvällen, efter det att jag ringt henne och inte fått fram ett ord. Jag bara grät desperat efter min egen mamma.
Rädslan för plötsligt spädbarnsdöd har där efter blivit mindre och mindre, ibland så ingen alls. Men så här om dagen så satt jag och tittade på "supernanny " Och familjen som var med hade förlorat ett barn vid 11 månader. Tankarna rusade i mitt huvud och rädslan som jag förträngt gjorde sig påmind. Jag plockade upp Olivia ur babygymmet och grät så att tårarna sprutade åt alla håll. Senare så kritiserade jag mig själv och tyckte att jag var skit löjlig och skakade av mig det hela. Men nu så sitter jag här med min lilla bebis som är förkyld.
Jag trodde aldrig att en förkylning skulle skrämma mig så mycket som denna just gjort. Det här är nämligen inte bara lite snor och ett grinigt barn.... Nääää slemmet har valt att täppa till Olivia luftvägar till och från vilket förhindrar henne ifrån att andas helt. Det finns inget mer skrämmande just nu än när ens barn kipar efter andan. Ännu värre att väckas av ljudet av en bebis som inte kan andas, vilket är just det som har hänt oss alldeles nyligen. Sitter på soffan nu med lillan på bröstkorgen så att hon kan sova och kunna andas :s

Hon låter emellanåt som om hon ska bryta ut igråt och jag håller om hårt. Låter henne veta att mamma och pappa inte ska någonstans. Jag skickade Fredde i säng eftersom han ska upp tidigt imorgon, stackarn ligger nu på sängen och låtsas sova för att göra mig nöjd.

Min mamma brukar säga att man som förälder aldrig slutar oroar sig, vilket då innebär att det här är bara en av många långa nätter man har framför sig.....


-- Post From My iPhone

Jag är mamma till Belzebub

Madde: hoppas att ni får det jätte mysigt hos mormor.

Jempa: hon är snäll, när andra tittar på

Linda: Olli är kanske mer av en dr Jekyll & mr hide karaktär

Igår efter vår sedvanliga tisdags fika i sickla. Så skulle vi promenera till addidas outletten i hammarby sjöstad. Det började bra, tills Olivia valde att visa mamma sina tonsiller. Jag gick stadigt framåt, men efter ett tag så ökade jag takten mer och mer. Väl framme så skrek hon som en dåre, tills hon fick komma upp i famnen. Fredde kom och plockade upp oss i addidas store. Jag måste sett ut som 7 svåra år. Men jag lyckades med det jag ville. Att hitta ett par löpskor :) gick på hela 2 min och hann även hitta ett par skor åt Olli. Väl i bilen så tänkte jag amma henne. Misstänkte att hon skrek av hunger.... Hon var inte då intresserad, latjade lite med tutten. Vilket gjorde mig lite små frusterad, samtidigt som jag sitter och återberättar för Fredde om promenaden från helvetet.

Just när jag sitter och apar mig med ljud effekter och allt... Så händer det mest underbara.... Olivia skrattar för första gången!!!
Fredde och jag tystnade en sekund... " var det där.....????" - " jag tror det"
- jag tittade ner mot min famn, å där låg hon med ett stort leende.

Mamma och Olivia vart då vänner igen.



- Posted using BlogPress from my iPhone

Bajs, bajs och ännu mera bajs!

Bajs, bajs & ännu mera bajs!

Nu pratar jag inte om Olivias blöjor. Näää, jag pratar om all hundbajs som nu börjar titta fram överallt.

Igår så skulle jag vara duktig och ta en lång promenad. Så jag packade ner lillan i vagnen och började gå mot Liljeholmen. Solen sken och allt kändes underbart. Bara en cigg kunde ha gjort promenaden mer perfekt. Jag tittade på snön som håller på och smälter bort... Mina ögon sökte efter fler vår tecken, i form av snödroppar.... Letade och letade, men såg inga. Istället så möttes jag av ett helt annat vår tecken, ett som inte är lika trevlig dom snödroppar.... Hundbajs! Helt sjukt! Vart man än tittade så låg det äckliga, upptinade bajskorvar. Jag skulle ta en bild på alla bajskorvar, men hade så bråttom där ifrån att jag glömde bort det. Får dock en god lust att gömma mig i en buske och invänta nästa hundägare som skiter i att plocka upp efter hunden. Inte för att gnälla på de, det hjälper nog inte. Nääää, här krävs handling! Jag skulle plocka upp bajset och kasta det på de. Göra som Michael Douglas i filmen "Falling Down" - fast jag skulle kasta bajs på folk :D




- Posted using BlogPress from my iPhone

Tankar kring min 2 månaders bebis

Jag börjar tro att min bebis är "trasig"


Hon kräks konstant numera, det e helt sjukt... Och kräks hon inte med det samma efter att ha ätit.
Så lugn bara, det kommer ett par timmar senare.


Jag vet, det är vanligt att en 2 månaders bebis kräks. Men det gör inte saken bättre.
Har ingenting emot att hon spyr ner mig ett par gånger om dagen eller de numera oändliga klädbyten.
No problem! Det är mer att man oroar sig för att lillan inte ska få i sig tillräckligt mycket mat. 

Imorgon väntar ännu en spännande playdate med Lukas & Tyra 
Denna gång så ska vi träffas hemma hos Linda. Det ska verkligen bli jätte kul 


Ännu en nedräkning är till Olivias första vaccination, ser inte framemot det.
Oftast så brukar man som mamma få höra att det är värre för mig som mamma, än för bebisen.
Undrar om de som kom på detta var de samma som en gång i tiden opererade små barn utan bedövning.
För att man sa att bebisar inte kände smärta, skulle vara intressant att höra hur de kom fram till det.
Sa bebisarna det till de?? 


Nästa nedräkning gäller Olivias skena. 
Hon har nu 2 veckor kvar med skenan, sedan slipper hon den för alltid. 
Jag frågade sköterskan om hon någonsin hade varit med om att behandlingen inte fungerat.
på 37 år så har hon varit med om det 2 gånger sa hon. 1 gång där de misstänkte att mamman tog av skenan så fort de lämnade sjukhuset, De hade inga bevis på det, så de ville inte anklaga henne. Men så en dag kom hon till sjukhuset och pojkens skena satt upp och ner. Det var 12 veckors behandling som gått åt pipan där.
Och det andra fallet kom hon inte riktigt ihåg varför det blev som det blev.


Det var nog allt för idag.
Lillan är nu vaken och vill ha full uppmärksamhet nu 

Våra nätter...

Jag minns hur nätterna var när Olivia föddes. De kunde kännas långa och tunga.

Olivia sov ifrån början mellan mig och Fredrik eftersom vi var oroliga för henne. Mest jag om man frågar Fredde, lika mycket båda två om man frågar mig.

Man gick upp varje natt klockan 24 , 02 , 04 och 08 för att amma lillan och även byta blöjor.

Jag tiden mellan amningen var jag ofta vaken, orolig för att hon skulle kräkas och sätta i halsen eller sluta andas.

Inte så konstigt om man tittar på högen med broschyrer som vi fick av BVC första veckan..... Lägg märke till att "Minska risken för plötsligt spädbarnsdöd" låg överst.

Det tog oss ca 2 veckor, sedan började lillan att sova i sin egen säng.

Jag
vaknade var 10.e minut för att höra henne andas.

Om jag inte hörde något, så lyste jag på henne med mobilen nära hennes ansikte för att se om hon andades.

Idag så ser våra nätter lite annorlunda ut:

Olivia är nu 10 veckor gammal och sover numera från klockan 19:30-20:30 fram till 03:30-04:00

Hon äter sig halv mätt, bajsar stort ( ja, bebisar kan bajsa stort och de kan bajsa litet. Stor bajs innebär att hon har bajsat så pass att det nästan svämmar över och läcker ut. Liten bajsning.. tja motsatsen) När hon har fått en ren blöja, så är det dags för mera käk. Vi brukar titta på varandra , hon brukar kunna ge mig sitt allra sötaste leende då. Det är ungefär som om vi vet med oss båda två att vi har en underbar dag framför oss.

Olivia brukar sedan somna i min famn och vill sedan sova i mammas famn eller bröstkorg. Allt går på 20 underbara minuter. Oavsett vad som än händer under dagen, så har jag alltid de underbara minuterna. Under dessa minuter så är det bara hon och jag.

Jag vaknar fortfarande vid 02:00, dock så är jag inte längre orolig.

Nu mera så ligger jag och lyssnar på hennes små och lugna andetag, med ett leende på läpparna. Jag blir alldeles varm av kärlek när jag hör henne :D

Då var det dags!

"Idag börjar mitt nya jag! "
Ja, alla har vi sagt så vid olika tillfällen. Jag har dock bestämt mig för att nu är det dags att gå ner de där sista baby kilon som finns kvar :D
En vikt minsknings app är installerad och mål är satta :D

Vad har jag annars att berätta?
Olivia har 3 veckor kvar med skenan. Det känns verkligen jätte skönt att bli av med den.
 

Veckan som gick innehöll både den tisdags fika med vännerna Linda & Tyra och Madde & Lukas.
Torsdag fikade vi med Emma & Pontus.

Olivia har upptäckt hennes lilla tumme och att man kan stoppa den i munnen. Tyvärr så hittar hon den bara när hon sover, vilket gör henne frustrerad när hon inte hittar den i vaket tillstånd.
I helgen så fick hon oxå sina allra första ballerina skor

Underbara dag !

Dagen började strålande med en glad bebis som sov super bra inatt. Detta följdes upp med en mys stund tillsammans på soffan. Sedan bar det av mot djurgården för en promenad med vännerna Linda & Tyra. Jag trodde att Olivia nu skulle vara gnällig och små ledsen. Men icke det goda humöret håller i sig. Se bildbeviset olivia i svart randig haklapp och kompisen Tyra i hel rött.

Barnläkare - det e märkliga människor det

Olivia skulle på två månaders kontroll i tisdags, lite tidigt kan tyckas hon e ju bara 6 veckor gammal. Jag har nu lärt mig att om man har tid hos BVC klockan 10, så kan man vara där en halv timme senare.
När vi väl kom in möttes vi av en liten gammal dam. Hon tittar på lillan och ser en röd fläck i bakhuvudet. Jag trodde att det var eksem eller liknande... Nää då säger dåren att det är en tumör. SAY WHAT!?!?!
Jag vart stum - en tumör???
Barnmorskan måste ha sett att jag var helt borta. Hon viskade i mitt öra att 9 av 10 bebisar hade "smultron" som det så fint heter. Läkare är idioter! Kah fick senare en förklaring av barnmorskan på vad detta är och att det va inget att oroa sig för. Hur kan läkaren bara slänga ur sig att det är en tumör och sedan inget mer!!?!?!
Inte första gången dock en barnläkare beter sig puckat. De saknar " people skills"
Nu ska lillan i säng. Imorgon väntar en härlig promenad med Linda & lilla Tyra

Love!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Barnläkare -Det e märkliga människor

dagens ...

Samtliga fel stavningar skyller jag på Olivia som ligger på min mage/bröst och knorras just nu.

Idag ska jag få bekanta mig med 3 andra nyblivna mammor och deras bebisar.
Det ska bli jätte kul att få träffa de och förhoppningsvis knyta nya vänskapsband.
För att vänner kan man ju aldri¨g få för många av. Jag gillar att vara hemma med lillan, men jag måste oxå erkänna att jagm saknar att ha vuxen kontakt. Olivias och mina konversationer sträcker sig oftast bara till " ska vi byta blöja" eller " vill du snutta tutte igen ???"

Känns riktigt roligt att träffa folk :D, plus att jag får något att skriva om..
Annars så skulle jag bara kunna bokföra hur ofta lillan spyr ner oss båda ..

Träffade en gammal kollega/ Chef till mig i fredags.
Det var verkligen jätte trevligt att få träffa Maria igen. Har inte sett henne sedan hon slutade hos oss.
Tanken var att vi skulle luncha/fika i stan någonstans i näheten av Åhléns

Det var ingen nyhet för mig att det skulle bli svårt att 1) Hitta ett fik där jag kom in med vagnen genom dörren 2) sedan så ska man kunna rúlla förbi inredningen utan att riva halva inredningen 3) ska ha en hög  mys faktor...
Vi hittade ett i närheten på drottninggatan, det var inte perfekt men det funkade.
Dock så var vi tvungna att ta ett bord för 6 personer, för att kunna parkera vagnen så att den inte står i vägen för alla.. Innan jag blev mamma så förstod jag inte varför mammorna inte bara kunde plocka ur sina barn och skötväskor och parkera utanför.. Men jag förstår det nu... Barnvagnar är ju svindyra att köpa in!!
Sedad så är det  inte så lätt att balansera en grodbebis och skötväska på två armar..
Förlåt mig alla latte morsor som jag har tittat snett på, jag visste inte!

Nu tänker ni Grod bebis?
Ja, min älskade dotter har en så kallad "von rosen skena", som får henne att se ut som en liten groda
Detta man vid födseln upptäckte att hon har sk höftledsluxation... Hennes lilla höft är instabill..
Detta har medfört att hon måste ha en gummiklädd metall skena 24 om dygnet i 12 veckor..
Skenan gör så att benen ligger i en viss position, detta för att höften ska bli stabil.
Vi är inne på 5:e veckan nu, snart har vi nått halvtid ... Jag bara längtar efter att hon ska få slippa ha skenan på sig.

Nä nu måste jag och lillan snart börja göra oss i ordning så att i kommer iväg som vi ska.
Vi ska ju oxå hinna med att köpa en födelsedagspresnet till Morbror Nisse Och Morfar som fyller år nu idagarna.

Ciao!

för en månad sedan....

idag fyller våran lilla tjej en hel månad!
hon e dock inte så liten, vissa nätter känns det som om jag saknar arm muskler helt och hållet.
orkar knappt lyfta min 5,5 kg baby...

veckan som snart gått har varit tung, Olivia fick för sig att testa sina lungor och stämband i ca 20 timmar. Som tur var så hade hon en del avbrott, men det var knappt....
annars så har det inte hänt så mycket värt att nämna. Nästa vecka är fylld med mamma fikor, shopping och annat kul.

imorgon så ska jag träffa en gammal arbetskollega, maria. ska bli spännande att få höra om vad som händer i hennes liv.

jo, jag måste ju få berätta om vad jag fick höra här om dagen. jag skulle handla inne på ica, när en äldre dam kom fram och sa.
- Är inte du lite för ung för att ha en liten bebis.
jag log nöjd och sa - så ung är jag inte. jag fyller 30 i år.
- Oj! jag trodde att du var 18- 19 år gammal
jag skrattade och sken som en sol hela vägen hem.
tills kjag kom in i hissen och såg mig själv i hissen... inte konstigt att tanten trodde det. slarvigt uppsatt hår, osminkad, glasögon, mjukisbyxor och en collage tröja... Ja, kag såg ut som white trash... well ung trash i alla fall hahahahaha

Trött mamma ska nu invänta att bebban vaknar för hennes ''midnight snack'' så att hon kan lägga sig.

ciao!

Måndag!

Dagen började klockan 01:30, då bestämde sig Olivia för att inte sova mer... slumrade till klockan 5 och har slumrat till och från ända sedan dess.

Sedan var det dags att gå ner till tvättstugan, Olivia hade nämligen kräks ner nästan alla hennes pyjamas.

Gick bra, runt 9 tiden så kom en grann-kärring ner och undrade om hon kunde tvätta.

Vilket var helt ok, eftersom jag var redan färdig med tvättmaskinerna. När jag kom ner till klockan 11, så var det plötsligt inte en kärring, utan 3 kärringar där nere. De förklarade att de alltid ringer varandra för att kunna tvätta så ofta som möjligt. Tydligen så tvättar de på sina egna tider  varandras tider & andras tider oxå.. Dock så frågar de alltid om lov innan. Kärringarna erbjöd mig att gå med i deras tvätt-klubb... Jag kände ett stort behov av att genast säga, tack men nej tack. Tanterna fnittrade till och sa att jag var välkommen att ansluta mig till de vid ett senare tillfälle..

Medans jag vek ihop min tvätt och samtidigt försökte få Olivia att somna, så pratade kärringarna vidare.

Tydligen så bor de i porten brevid och idag så hade det hänt något som var " out of this world" 

Självklart så gjorde jag allt för att försöka luska ut vad det var som hade upprört kärringarna..

Efter att ha vikt ihop tvätten super nitiskt i slowmotion i ca 35 minuter.. Så kom det fram.. Någon har under morgonen snott 3 blommor i från blomrabatten... Och de har bestämt sig för att de ska ta tjuven på bargärning nästa gång... 

Ingen Mimmi idag heller, tyvärr så har frökens förkylning tagit fart på nytt. Så vi får skjuta på det lite.

Jahapp nu vaknade lillan efter ännu en micronapp på 25 minuter.. ska nog plocka undan här hemma och gå ut och gå med vagnen en stund.. 

Nästan lite sugen på att sno en blomma, bara för att reta upp kärringarna..

Uttråkad jag? Nää egentligen inte, jag har ju fullt upp med Olivia.. Men klart att jag saknar att ha en annan vuxen att prata med. Och jag kan inte sitta och skypa mina vänner på jobbet, varje dag.. 

Saknar Cassandra å allihop .... Saknar min fredrik oxå... 

Olivia när ska du lära dig att prata?? Mamma e sällskapssjuk!

Men nästa vecka så har jag en Mamma-date med 3 andra tjejer som jag träffade på nätet under graviditeten.

Alla vart mammor nu i december, så våra bebisar nästan lika gamla.. 

Nää nu får jag helt enkelt aktivera mig lite.. 

Uppdate på min postnatal vikt =  -17 kg 

Snart så ska jag kunna komma in i mina gamla kläder!! 

Ciao!! 

Söndags-mys

och lite andra uppdateringar..
-
Så min torsdags lunch som skulle ha varit mellan 12-13 ... vart mellan 12:00-15:30

Kom iväg hemifrån sent, så att jag nästan vart sen..
Mötte upp Mats, Cassandra, Micke, Sabine & Sofia, på Mats nya jobb.
När jag var på plats i St eriksplan så kom jag på att det finns ont om ställen, dit man kan komma med barnvagn. Utan att riva ner halva stället.. Så vi gick till vietnamisen och lyckades skrämma iväg en farbror så att vi fick ett 6 bord.

Efter lunchen så skulle alla tillbaks till sina skrivbord.. Å Sabine föreslog att jag skulle följa med upp till kontoret en stund. Sagt och gjort - Tanken var ju att jag skulle prata med Sabine en stund om livets alla små gåtor.. I stället så överumplades jag av kollegor som jag inte sett på länge.. Typ hela 3 veckor..

Skulle ge mig av då.. men fastnade igen med en annan kollega.. å så igen.. och igen ..och igen..
Fastnade med våran avdelnings manager/ chef.. ( Chef har en negativ klang.. med tanke på den gamla historien som jag och mina kollegor delar.. Hon är jätte gullig & chef) Skulle ge mig av.. Men så hade hon ringt den andra Chefen Stefan som gärna ville att jag skulle hänga kvar ett tag till så att även han fick träffa Olivia.. Jag kom iväg runt 15:30. Först så kände jag mig som en person som inte har några vänner alls.. och hänger därför patetiskt kvar på jobbet.. Men sedan så insåg jag att det är ju så att man har en personlig relation till den flesta på jobbet.. Kul att de ville ha mig kvar så länge som möjligt! De kanske saknar mig lite i alla fall da...

Fredagen vart avbokat å Mimmi hade fått lite för mycket av det goda dagen innan..

Hur vet man...

att man besöker sin egen blogg för sällan?
du kan inte adressem dit, utan måste gå via någon annan :D

nu harbjag lagt in adressen i mobilen så att jag kan blogga flitigare. nu kommer dock mobilräkningen att bli ännu högre - skit telenor! Eftersom nästan alla facebook besök görs via den oxå....

well well :D får väl bli en blogg-kändis så kan jag skaffa mig sponsorer

Är det verkligen onsdag idag??????

Shit känns som om jag har ingen som helst koll längre på vilken veckodag det är ..eller när jag hann ta en dusch sist.. YUCK!

Är inne på min 3:e dag som ensam hemma mamma och det känns helt ok.
Dock så blir jag lätt rastlös, trots att lillan just idag inte känner för att ta sin marathon sov-session som hon vanligen har mellan 10-12.. Hon låg i sängen i hela 25 minuter, så jag hann precis ladda upp en del bilder på henne på facebook men sen så vaknade hon.

Hon ligger i babygymmet just nu och stirrar argt på en orange kossa som dinglar.

Ja, just nu så är väl babygymmet inte hennes bästa vän.... Men jag hoppas att den ska bli det så småningom.

Vill inte att hon ska bli en mamma-klängig bebis redan nu.

Det verkar i alla fall som om vädret kommer att bli bättre nu. Vilket är skönt, då kanske man orkar motivera sig till att gå ut.

Imorgon så ska vi in till stan för att äta lunch med Mats, Cassandra , Sabine & alla andra som vill hänga med.

Fredag så har jag fika med Mimmi

nää nu vill lillan ha sällskap..

Ciao!

Får uppleva en helt ny sida av mig själv..

Att upptäcka nya sidor hos en själv anses vara bra och utvecklande...

Men kanske inte så mycket om man upptäcker mindre smickrande sidor hos en själv.
Har just upptäckt att jag kan bli sjukt sotis! Vi var ute och fönrster shoppade lite i går lördag.
Ja, just nu så är det svårt att hitta kläder som sitter bra, så vi tittade på lite jeans och annat smått och gott.

Hittade ( inte jag , utan fredde hittade)  några par jeans som jag skulle prova.
Hinner knappt hoppa in i provrummet innan lillan börjar små knorras lite..
Fredde plockar upp henne för att ge tröst å knappt 15 sek senare hör jag en kvinlig röst som säger..

"Men ååå så söt, hur gamal e hon"  och  jag kände hur jag ville hoppa ut och ropa " Min make & Min bebis!!" Klart att känslan gick över och jag kunde sedan skratta lite åt mig själv.. Men va fan kom den här känslan ifrån??  Finns det en undanträngd "terretorisk mom-zilla" inom mig? Kände inte riktigt igen mig själv.. Eller så har jag alltid varit sån, men inte märkt det innan..

Just nu så pågår uppladdningen inför min första dag som hemma mamma.
Känns bra, men jag kommer att sakna fredde extremt mycket... Hoppas bara att man inte blir en sådan person som ringer sin partner var 15-.e minut med en update på vad lillan har gjort och inte gjort..

Dags att gosa med make och bebban nu

Tillbaks till verkligheten och internet

Ja, det var ett tag sedan jag var här inne och skrev...

Nästan så att man har glömt bort internet helt och hållet.

Så vad har hänt sedan sist?

Den 21:a december vart jag mamma till en liten tös på 4720 gr och 52 cm lång, lillan heter Olivia

Jul och nyår kom och gick och jag märkte knappt av det.. Sömnbristen gör det svårt att hålla koll på dagarna just nu :D

Vi har även hunnit med årest första magsjuka och nu har vi alla tre årets första förkyldning..

Inte så konstigt när det har varit 19 - grader ute och vi envisas med att vi ska minsann röra lite på oss..
Egentligen så skulle vi kunna ligga hemma och jäsa hela dagarna.. Men det blir lite små tråkigt efter en sund också.

Vi var och hälsade på de tappra själarna på mitt jobb i tisdags, det var kul att träfa de.
Klart att man saknar vännerna på jobbet, men det kan man lösa genom att hälsa på ofta.

Nu ska man kasta sig in i viktminsknings karusellen.. utan att banta....
Slutnotan för graviditeten blev  28 kg + 14 av de har jag redan hunnit tappa.. så nu är det "bara" 14 kg kvar..
innan man kommer in i sina gamla kläder.. No wories.. full fart framåt e det nu

Annars så kan jag bara klaga på att folk har varit dåliga på att höra av sig och komma och hälsa på oss...
Jäkla jul som får folk på andra tankar ;)

KOM OCH HÄLSA PÅ NU DA!!

Det får bli ett kort inlägg idag, nu ska jag ta hand om en vaken bebis och en förkyld make


Ska definitivt bli bättre på att skriva härinne nu :)